Vad som kan finnas hos olika parter, och vad en VPN ändrar| Hos | Det här kan finnas | Med VPN |
|---|
| Internetleverantören | Vem som hade en viss IP-adress och när du var uppkopplad (sparas i tio månader) | Visar att du var uppkopplad, inte vad du gjorde |
| Webbplatser och appar | IP-adressen du kom från, ditt konto, din e-post | IP-adressen är VPN-serverns – kontot är fortfarande ditt |
| VPN-tjänsten | Konto, e-post, betalningsuppgifter och eventuella loggar | Avgörs av vad tjänsten faktiskt sparar |
| Din dator eller mobil | Det mesta, vid beslag eller hemlig dataavläsning | Ingen skillnad – uppgifterna läses före krypteringen |
Internetleverantören
Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska internetleverantörer spara uppgifter om internetåtkomst i tio månader för brottsbekämpning. Det som ska sparas är vilken IP-adress du hade, vem som är abonnent och när du loggade på och av – inte vilka webbplatser eller servrar du har kontaktat. Vid misstanke om brott ska leverantören på begäran lämna polisen uppgift om vem som hade ett visst abonnemang (9 kap. 33 §).
Med VPN ser webbplatsen VPN-serverns adress, och en sådan fråga leder till VPN-tjänsten i stället för till dig. Vid misstanke om allvarligare brott – i regel brott där straffet är lägst sex månaders fängelse – kan en domstol på åklagarens ansökan tillåta hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, om det är av synnerlig vikt för utredningen. Då får polisen uppgifter om vilka adresser en uppkoppling kommunicerar med, men inte innehållet. Med VPN syns att trafiken går till en VPN-server, inte vart den går sedan.
VPN-tjänsten
VPN-tjänsten har det du har lämnat: kontot, eventuell e-postadress och betalningen. Mullvad skriver att vissa uppgifter måste sparas enligt lag, till exempel bokföring och betalningar. Sparar tjänsten även loggar över uppkopplingar finns de också att hämta. Polisen kan använda tvångsmedel som husrannsakan och beslag mot ett svenskt VPN-bolag, medan en utländsk myndighet enligt Mullvad i regel behöver gå via rättslig hjälp.
Din egen enhet
Sedan 2020 kan polisen med domstols tillstånd använda hemlig dataavläsning, och sedan den 1 april 2025 gäller lagen tills vidare. Det innebär att uppgifter hämtas direkt i en misstänkts dator eller mobil – innan de krypteras – och då spelar en VPN ingen roll.