När du loggar in med BankID skickar tjänsten du loggar in hos – banken, Skatteverket eller en butik – en begäran till BankID. Enligt BankID:s dokumentation för tjänsterna ska den innehålla din IP-adress ”som den ses av tjänsten”. Använder du VPN är det alltså VPN-serverns adress som skickas, inte din egen. BankID ser dessutom vilken IP-adress BankID-appen ansluter från.
Tjänsten kan be BankID om en riskbedömning: låg, måttlig eller hög. Hög betyder att tjänsten bör stoppa inloggningen. BankID skriver att riskbedömningen gör störst nytta när användaren byter kanal eller enhet eller beter sig annorlunda än vanligt, och att den är ett underlag – det är tjänsten som bestämmer vad som händer.
Bankerna har också egna regler att följa. EU:s regler för stark kundautentisering kräver att banker övervakar betalningar för att upptäcka bedrägerier, och i riskanalysen räknas det som en riskfaktor att betalarens plats avviker från det normala. En VPN-server i ett annat land kan se ut just så.
Hur varje bank använder uppgifterna står inte på deras hjälpsidor. Swedbanks, SEB:s och Handelsbankens sidor om BankID som vi har läst nämner inte VPN alls – varken att det är förbjudet eller att det stöds.